Jul med känsla.

Säsongens första skidtur är avklarad! Vilken underbar blåbärskänsla, vilken underbar frihetskänsla, what a feeling! Men visst fasen är man lite knäpp när man kör tvåsiffrigt antal varv runt en enkm-slinga... eller är det de som kallas kärlek till idrotten? Kärlek känner man dock inte i sina ljumskar samt tillhörande andra skidmuskler, lite lagom stelt idag, ett halkigt distanspass senare känns det oväntat inte alls bättre, menmen.

Jul blir det i vilket fall, imorgon tror jag närmare bestämt, eller nej. Idag tom. Julen, visst kunde man babbla ett helt inlägg om det, är den mysig, fin, underbar,(t) överdriven, stressig eller borde man helt enkelt lägga ner skiten? Skit samma, för oavsett tror jag på julkänslan, och att den finns någonstans, hos var och en av oss. Men inte är det många som lyckas väcka den! Jag tvivlar nämligen starkt på att stress stress och ännu mera stress och förtvivlan, blandat med rännande i julhandeln dagen före julafton ger någon vidare känsla. Men idag när jag efter mitt lussekattsbak (jag vet att lucia inte kommer igen förräns om snart ett år...) gav mig ut på ett ensamt härligt distanspass ner mot havet, när jag gjorde spår i snön längs med strandkanten, och kikade ut över snöbeklädda kobbar och skär, såg fyren skymta till borta i en mörknande horisont och hörde måsarna skrika god jul, då fick i alla fall jag en känsla, om det var en jul känsla? Inte vet jag, men vad jag vet är att dom kan behålla sin jävla julshopping bland tusen andra om det nu ger någon känsla. Jag har min strandpromenad.

God Jul Västkusten! Och alla ni andra som tror ni hittat känslan :)

En sista vecka.

Oj vad den sista veckan sprang iväg, från att vara ett grönt mysigt borgen som började anta en julig skepnad. Stod man plöstligt där med skurtrasan i högsta hugg, med snön fallande utanför fönstret, snart beredd att ge sig av från borgen ännu en termin rikare (fattigare?) Och visst kunde jag försöka mig på en summering, men det gjorde ju redan herr ordförande så utmärkt under julbordet, så varför försöka utmana? Istället en summering av sista veckan, och se det som en metafor för terminen. Veckan tog fart med en vacker småsnöig distans, Tour de Olofström stod på schemat. Lite mysigt prat, kikande i adventprydda fönster och högläsning ur kalle anka, gav inte bara julstämning. Utan också en tanke om hur värdefulla dessa långa distanspass är. Väl hemma spred sig julens alla dofter över borgens mest betydelsefulla våningar. Julbord vankades, och inget dåligt sådant heller! Allt var tipptopp och det utmynnade i en riktigt trevlig afton, minnesvärt som alltid. I alla fall en minnesvärd tomte, vem kommer nu inte tro på tomten? Eller var han riktig? kanske var det bara en praktikant...

Tisdagen gav den riktiga julkänslan genom att änglarna spred vit konfetti över hela blekinge, och det var i ett vinterlandskap vi med girlpower kämpade oss igenom årets sista fem minuter grusplansintervaller. Men inte ska vi tala om vinterlandskap förräns det på onsdagen skulle bli halvtid i backiskuppen. Startskottet lämnade spår i det tunna snölagret, medans spurten pulsades igenom desto mer. Men visst var det en näst intill underbar känsla att klättra upp och ner i skogens vinterskrud. Jag får väl lägga till näst intill, det kan hända att den dränktes lite i mjölksyra och allmänt backhat:) På veckans sista pass verkade snön dock ha avskräckt majoriteten, anar en rädsla av snömonster? Så på den snöbeklädda, halkiga halenslingan var det tjejmaffian som dominerade. En stor eloge till Huugo, Mr.Tjernlund och Dansken som räddade sitt eget kön från total förödmjukelse.

Eftersom männen bestämt sig för att spendera sin sista kväll på borgen nere i bunkern bland förlängningssladdar, läsk, chips, svett och en satans massa datorer. Var vi tjejer tvugna att kontra, bredfet, TT:s och jag ordnade genast camping i korridoren där vi höll oss till godis, täcken, kuddar och en enda förlängningsladd. Groupisarna samlades och ett filmarathon senare väntade några få störda timmars sömn, innan vi fann campingen avklarad och fredagsmorgonen hade gjort sitt antågande. Det väntades skolavslutning, julklappsbyte, julstädning och ett stundande avsked.


Nu är man hemma på västkusten och jul ska traditionsenligt firas. Tänk på denna fina träningsvecka och kämpa på i snön nu mina goda vänner! Passa på att ta fram skidorna och ta en tur i spåret, och skulle ni sakna snö? Ingen fara, gör som håkan :)

Vi ses till nyår alla kära ol-teamare, och tills dess, från endast mig, till er alla, en riktigt GOD JUL!

pusspuss

Julbestyr av högsta klass.

Natten går tunga fjät... Ja lucia må inte vara förräns södagens tredje advent, men här gör vi som vi vill. Gårdagens kväll spenderades nere i bunkern, julmusik och babblande tjejer "organiserades" upp att sätta en smaskig lussekattsdeg på jäsning medan resten grävde på djupet i våra medvetanden om den riktiga sanning som representerar var och en av borgens manliga invånare, på svenska, vad skulle deras pepparkaka föreställa! Pepparkaksdeg i magen, mjöl på alla olämpliga ställen, och både mer och mindre vackra pepparkakor gjorde kvällen till en väldigt mysig stund. Kanske lite mer mysig än vad dagens morgon gjorde, morgonstund har guld i mun, är det något som har fattat innebörden av det? När klockan ringde någon gång innan fem började man fundera på vad man sysslade med. Och ett tvåsiffrigt antal luciatåg senare när man halv ramlade, halvt klättrande "tog sig in" i den tolvfte mannens lägenhet började man ju faktikst fundera på om dessa pojkar verkligen är värda detta besvär. (Då ska ni veta att lucianattlinne intee är det smidigaste plagg att ta sig igenom en blockerad hall i!) Men, för er som inte fattat vad det handlar om är sedvanlig tradition att borgens flickor "vackert" lussar för resten med pepparkaka och lussekuk varje år, och trots sura morgonminer, täcken över huvudet och otacksamma aktioner så är de väl trots allt värda besväret:)

I skolan blev det sedan dax att njuta en liten stund av ett lite mer högklassigt luciatåg, det var så att man nästan blev lite varm om hjärtat, fint var det i alla fall, det följdes av en lagom oorganiserad SA2 idrottslektion, som det brukar. Men man ska ge allt! Även om det innebär att fem pers slänga sig i en hög om bollen. Ingen vann, men det viktigaste är ju att ha roligt, och visst hade vi det.

Måste bara passa på att tillägga hur fin vår kära borg är just nu, julstämningen ligger tät som en dimma, och längs med husväggen sträcker sig en, vad som kan vara den längsta någonsin, borgens årliga julgran, det är mer än stiligt! Julbordet ligger framför oss och nu väntar en välbehövlig helg, hur mycket vila det blir återstår väl att se, men ikväll ska det i alla fall inte göras något annat än att krypa upp i soffan med lite popcorn, underbara människor och en idolfinal.

Glad Lucia på er!

Blandade känslor.

Underbart! Jaa vad ska man annars använda för ord, tillbaks på banan! Med en bottenkörd kondition, men med lika pigga ben! Inte för att det gör det värt att vara sjuk, men ändå, att få känna känslan efter det första passet, att samlas med hela gänget, dra igång ett hej dundrarnde K U K och ge sig av. Att utan mening men ändå så målinriktiat springa fram och tillbaka på en glittrande grusplan, och i ljuget av strålkastarna höra de uppmuntrande ropen. Det är känsla på hög nivå det. Nu väntar ett par sista veckor innan jul, och mycket ska hinnas med, lucia ska hälsa på och julbord ska anordnas, en liten vänlig tanke till er små tjejer som ska skala potatis tills ni flår, haha nu är man inte minst längre!

Helgens beryktade KF slog allt med hästlängder och mynnade ut i en fantastisk kväll! Mer av dess innehåll hör inte hemma här, då får man ta plats i borgenmatlagen för att snappa upp skvallret;)

Det nästan kliar i fingrarna och skulle vilja skriva en massa mer, men för att avsluta med något lite mindre underbart, två prov ligger och kastar en hemsk skugga över mig, och för att ta sig ut i solen går nu några sista vakna timmar åt till att proppa huvudet full med meningslös fakta.

Övrig meningslös fakta är annars att min pappa borde vara glad där hemma, hans irritation över plastburkar i massor där hemma, borde minska i takt med att mitt skåp här börjar fyllas... På något sätt har alla börjat hamna här? Haha...

HEJDÅ!

Han är min man.

Då kommer känslan tilllbaks...
Flickor taggade inför vad som skulle komma att bli en oförglömlig kväll



Han är tom för stor för min blogg den mannen

En reflektion över dagens mycket värdefulla föreläsning, riktigt bra var den faktiskt.
I mitt nästa liv ska jag bli en gås! Fint, mycket fint djur!

nattinatti

Vad är väl en eftermiddag i skogen...

ABSTINENS! Det kryper i benen lika mycket som det skakar i bröstet. Ingen ordentlig träning på allt för många veckor nu, hostan stoppar mig. Den satans jävla hostan! Fler fula ord ska inte in här, men jag skulle kunna fortsätta en antal rader... Prognosen ser för tillfället smått ljus ut nu, ingen hostattack på några timmar... men man ska inte säga hej förräns...
Istället blev det att på någon annan vägnar (någon vet inte vad kommitté innebär) fixa stärkande glögg och en och annan pepparkaka till ett gäng smått frusna men väl kämpande backdistanslöpare som trotsat frosten och bestigit boafallet. En mystisk doftblanding av svett, glögg och med en touch av belåtenhet spred sig i Borgens entré. Och dagens bedrifter blandades med det vanliga ol-teamssnacket, allt mellan himmel och jord och lite till. Våran träningsflitige Olofsson lyckades sätta ett fint rekord på den manligt långa banan, och rykterna går om att TT:s inte var mycket sämre genom att sätta ett litet dubbelt rekord på den inte allt för underskattade middlebanan. De lyckades dessutom som grädden på moset spöa upp utbölingen på spurten. Visst, beröm för att han lyckades genomföra lite "riktig" träning, men hallå? Att killarna springer långa banan, och att kontrollerna ska tas, kanske borde upplysas om nästa gång. Nu var jag hård. När blomman som tillsammans med wändel och odden botaniserat klart, kunde bussen sedan äntligen rulla hem mot varma borgen och en gemensam fin stund. Alla saknade vi såklart kära poepung som tydligen inte kände för någon pepparkaka. Men tror man ryktet kanske han redan hade fått nog av bakverk genom en tripp till liljas innan träningen... 
Det var ännu en missad backdistans det, men nästa vecka, då jävlar!

PÅ LÖRDAG SMÄLLER DET!

p.s disneylåtar är inte helt fel (:

puss

RSS 2.0