Något som inte var Ikea. Något som inte hade lösningen i kanten.
Blogginspiration. Kanske. Uttråkad. Möjligtvis. Eftersom min kära vän bredfelt som aldrig skulle bli någon bloggerska nu startat blogg, tyvärr heter den inte bitter.blogg.se, men trots att hon delar blogg med en annan kär flicka, så kommer hennes inlägg helt klart gå att urskilja, oavsett underskrift eller inte. Älskade bitterhet...
För att göra lite mer reklam för deras blogg kan jag ju återigen hänvisa dit, inte för att det här är den ultimata källan till publicitet.... men håller med den kära flickan nummer två om att julkänslan lyser med sin frånvaro, tyvärr.
Att den pirriga känslan inför julafton har försvunnit är vi nog inte ensamma om att känna, istället uppskattar åtminstone jag istället tiden med familjen. Kanske har man faktiskt växt ifrån synsättet att julen handlar om paket, kanske har vi gått över till den mer ålderdomliga sidan att julen handlar om att umgås med varandra. Men innebär det att barndomen är borta? Tänker försöka akta mig för att ramla ner i någon lång gäspig diskussion om steget in i vuxenlivet, som innehåller samma spänningsnivå som en tv-licens räkning. Men trots det så kan jag inte blunda för sådant som faktiskt tyder på det, alla tecken som tyder på att tiden springer förbi. Och att innerst inne kanske man aldrig slutar vara barn, men verkligheten innebär något annat. Inte bara att ideérna till önskelistan har börjat tryta, för när började egentligen fotona från studenten lysa mot en med ljus av nostalgi från en svunnen tid. När började Winnerbäcks brandgula stolar som man staplar på varandra och orden, någonstans där så blev jag den jag är, få en igenkännande innebörd. När började man tänka att chansen att få se världen snart är över, för det där är ju bara en ren lögn grundad i bortförklaringar, som i sin tur är skapade på grund av att man själv inte fått tummen ur möjligheterna. För att ens dagliga dilemman inte längre handlar om att göra matteläxan eller städa sitt rum, utan istället innebär frågan, vad ska jag göra med mitt liv? Och med det menar jag inte vad jag ska göra om tio år, utan vad jag ska göra om två veckor. Älskade ovisshet, så fick den där älskade ironin en liten plats i all fall.
Med risk för att ändå ha fallit ner i den där gäspiga diskussionen återgår jag till musikhjälpen, några som i alla fall gör någon nytta, även om de kunde skett med ett antal mindre gullhönor... Tar en skumtomte, vilket är ungefär så nära jag kommer jultomten i år, men känner åtminstone en liten längtan efter dom där små paketen under granen...
The walk of life.
Livet på en borg, och lite till. Rätt bra titel faktiskt med tanke på att lite, till. Var precis vad det blev. Men det visar också på hur livet på den där borgen var. Uppptaget, och fyllt med så mycket annat än blogg och skriverier. Kanske hade jag också svårt att veta vad jag skulle skriva om, vad jag åt till frukost, dagens outfit och andra obetydliga ting har ju tyvärr aldrig varit min grej.
Det lite roliga med att skriva detta är att ingen kommer läsa det, tänkte jag, vilket var fel eftersom jag kom på att det visst finns något vid namn bloglovin, och att några precis trodde att dom såg fel på skärmen när det uppdaterade om att det hänt något på denna stendöda sidan.
Välkommen till rätt sida blekinge var det någon som sa, Both side of the story, västra blekinge fick tre år och nu ger jag östra sidan en chans. Karlskrona it is! Eller var det indien.. curry luktar det i alla fall. Annebo är mitt nya hem för en tid framöver, inte gräddhyllan precis, snarare kryddhyllan. Drog jag just något sorts kryddskämt...?
Hursomhellst har det efterlysts en inflyttningsfest. De som tar sig tid att läsa detta inlägget har en självskriven plats på VIP listan. Här är ju inte allför stort, så först till kvarn... Borde inte sagt det där, kommer känna mig skitdum när jag inser att alla mina bekanta har flyttat till hundra olika ställen i Sverige och är brutalt för upptagna med sina egna liv för att ha tid för en litet ettaparty...
Den som läser mellan raderna kanske i sin enfald nu tror jag att har väckt bloggen till liv för att blogga om mitt nya fantastiska liv som stadsbo. Till alla er skulle jag bara vilja förtydliga att inga sådana löften har avlagts.
Den som lever får se!
By the way, borde kanske ändra den där rubriken, Livet på en... pinne?
Lonely friday.
Besök till vilboken. Upptäckten, reflektionen, paniken. Höstlöven trillar av! Alla vackra färger, alla underbara skogar, alla skiftande löv i höstolen. Det är ju på träden de ska sitta! Blev de inte alldeles nyss oranga? Och nu lämnar de sina grenar och lämnar nakna, kalla fula grenar efter sig som bara skriker ut mörker. En sidreflektion kanske är hur fort tiden springer förbi, hur snabbt det blir vinter och att jag snart står där med mössan i handen och sticker härifrån. Hjälp, inte tid för de tankarna riktigt än, är ju trots allt bara lite löv... Dock får jag ju erskänna att man blev lite sugen på att slänga sig i lövhögarna, eller ännu bättre, brotta ner någon i de lite fuktiga bladen med jordlukt. Men, som sagt, ensam fredag.
Vann för övrigt på, i? det där fantastiska ica-lotteriet! Oh my good, nu blir det Caribeen nästa! Eller till att smaska på lite hallonkakor nästa vecka... Men jag är inte bitter, icke.
Nu ska jag laga goda pannkakor till mig själv, och till alla er (förmodligen ett fåtal) ta åt er av mannen med orden.
det finns inga mål
men det finns sätt att ta sig dit
vill inte komma någonstans,
vill bara ta mig lite längre än hit.
- winnerbäck
Over and out.
Vann för övrigt på, i? det där fantastiska ica-lotteriet! Oh my good, nu blir det Caribeen nästa! Eller till att smaska på lite hallonkakor nästa vecka... Men jag är inte bitter, icke.
Nu ska jag laga goda pannkakor till mig själv, och till alla er (förmodligen ett fåtal) ta åt er av mannen med orden.
det finns inga mål
men det finns sätt att ta sig dit
vill inte komma någonstans,
vill bara ta mig lite längre än hit.
- winnerbäck
Over and out.
Here comes the sun... eller?
Jag är igång! Syftar såklart inte på bloggandet. Utan för min alternativa träning inför sommarens höjdpunkt O-ringen. Medan andra följer elitens tips med att slipa formen och lusläser in sig på vad de olika etapperna har att bjuda på. Så ligger min form någonstans i kölvattnet, och mellan den och mig ett antal sjukdomar. Satsar istället på att grundträna mig medans jag inser att oops, att det bara är 40 dagar kvar. Så nu är det till att ligga i! Tror beklagligt nog dessvärre inte på, efter ett antal försök, det där med att vila sig i form. Intervallerna har aldrig varit jobbigare och benen aldrig mer stumma, men om träningen är jobbig borde man väl i alla fall vara säker på att den ger något. Eller?
Har dessutom påbörjat mitt sommarlovslöfte. Vid non-beach väder är det röja ditt rum som gäller. Följ endast paragraf ett, släng så mycket som möjligt! Med hänsyn till paragraf två, slänga kartor är en dödssynd. Och med tanke på 14 grader och moln hinner jag nog städa mer än mitt eget rum...
Som grädde på moset har jag dessutom löst årets stora shoppingproblem, den fruktade och hänsynslösa bikini-letningen. Det självförtroendemosande och besvikelsefulla letandet som får dig att inse att din kropp inte är gjord för bikini. Resultatet, som vanligt, efter x provrum, ungefär godkänt.
För att jag inte ska låta allt för bra nu, ska jag nu lägga mig i soffan och stoppa en delikat godisbit i munnen :)
P.s Som vanligt, en lämnad borg, är en saknad borg.
Hur fasen säger man hejdå på franska? (den här framgången tillfaller dig, Boel)
Har dessutom påbörjat mitt sommarlovslöfte. Vid non-beach väder är det röja ditt rum som gäller. Följ endast paragraf ett, släng så mycket som möjligt! Med hänsyn till paragraf två, slänga kartor är en dödssynd. Och med tanke på 14 grader och moln hinner jag nog städa mer än mitt eget rum...
Som grädde på moset har jag dessutom löst årets stora shoppingproblem, den fruktade och hänsynslösa bikini-letningen. Det självförtroendemosande och besvikelsefulla letandet som får dig att inse att din kropp inte är gjord för bikini. Resultatet, som vanligt, efter x provrum, ungefär godkänt.
För att jag inte ska låta allt för bra nu, ska jag nu lägga mig i soffan och stoppa en delikat godisbit i munnen :)
P.s Som vanligt, en lämnad borg, är en saknad borg.
Hur fasen säger man hejdå på franska? (den här framgången tillfaller dig, Boel)
Det är över nu.
Så var dom borta, utsparkade. Champagneflaskorna är urdruckna och flyttkärrorna rullar utanför de gulröda balkongerna. Det är över nu. Men jag kommer ihåg alla dagar med dig.
För visst kommer vi ihåg, vi kommer ihåg hur vi kom hit som små nollor och blev såväl nollade men på något vis omhändertagna, av just dom som i torsdags satt med vita mössor i kyrkan och ropade hurra. Visst kommer vi ihåg alla lyckliga dagar vi fått ha tillsammans. Soliga dagar på borgengården. Sena uppesittarkvällar. Roliga läger och hårda träningar. Men vi kommer också ihåg alla de där meninglösa detaljerna, och det är precis dom man kommer sakna. De är för meningslösa detaljer för att räknas upp här, och de är för oss alla nog olika. Men alla ni som kommer sakna någon vet nog precis vilka detaljer jag syftar på. Visst kommer dom och hälsar på, men tillbaka på riktigt, nä det gör dom inte. Ol-teamet 2010 skrivs nu till historien, precis som så många andra årgångar gjort. Och de är väl en del av borgenlivet. Vissa kommer och vissa går, och tur är väl det. Annars hade vi väl aldrig fått chansen att faktikst fått stå där som nollor första dagen spända och överfyllda av förväntan. Och nu är det dags att lämna plats för nästa årgång av just dom där små nollorna. Även om det innebär att vi fått ta farväl av några riktigt fina, och redan saknade, ol-teamare.
Men som ni alla vet, en gång ol-teamare, alltid ol-teamare!
( Även om somliga kanske tar det där lite väl för hårt;) )
Nu ska vi njuta av ett sista par veckor, sen dumpar jag min förkylning här nere och åker mot en stenhård träningssommar på västkusten! förhoppningsvis...
Vill till sist passa på att tacka för två härliga små roadtrips som veckan bjudit på. En mycket rymlig bil tog oss till kyrkhult och avslutning med sommartider på högsta volym. Och en snäll mamma fixade ett åminstone halvt blekinge runt som bjöd på studentmat, studentmat och ännu lite mer... TACK!
Ciao
För visst kommer vi ihåg, vi kommer ihåg hur vi kom hit som små nollor och blev såväl nollade men på något vis omhändertagna, av just dom som i torsdags satt med vita mössor i kyrkan och ropade hurra. Visst kommer vi ihåg alla lyckliga dagar vi fått ha tillsammans. Soliga dagar på borgengården. Sena uppesittarkvällar. Roliga läger och hårda träningar. Men vi kommer också ihåg alla de där meninglösa detaljerna, och det är precis dom man kommer sakna. De är för meningslösa detaljer för att räknas upp här, och de är för oss alla nog olika. Men alla ni som kommer sakna någon vet nog precis vilka detaljer jag syftar på. Visst kommer dom och hälsar på, men tillbaka på riktigt, nä det gör dom inte. Ol-teamet 2010 skrivs nu till historien, precis som så många andra årgångar gjort. Och de är väl en del av borgenlivet. Vissa kommer och vissa går, och tur är väl det. Annars hade vi väl aldrig fått chansen att faktikst fått stå där som nollor första dagen spända och överfyllda av förväntan. Och nu är det dags att lämna plats för nästa årgång av just dom där små nollorna. Även om det innebär att vi fått ta farväl av några riktigt fina, och redan saknade, ol-teamare.
Men som ni alla vet, en gång ol-teamare, alltid ol-teamare!
( Även om somliga kanske tar det där lite väl för hårt;) )
Nu ska vi njuta av ett sista par veckor, sen dumpar jag min förkylning här nere och åker mot en stenhård träningssommar på västkusten! förhoppningsvis...
Vill till sist passa på att tacka för två härliga små roadtrips som veckan bjudit på. En mycket rymlig bil tog oss till kyrkhult och avslutning med sommartider på högsta volym. Och en snäll mamma fixade ett åminstone halvt blekinge runt som bjöd på studentmat, studentmat och ännu lite mer... TACK!
Ciao
And if you want me to be real deep, I hook you up with some poetry.
Senaste istiden, vintern 2010. Jo tack vi vet. Men gör inte alla kalla nätter, alla frusna cykelväxlar och hala träningsrundor värmen så mycket underbarare när den kommer? Retorisk fråga. Man har visserligen hört ett och annat gnäll, stön och klagomål denna dag, men det gjorde inte dagen sämre. Lite brända axlar, smält glass, borgengårdshäng och årets första upptäckt av att borgen faktiskt kan vara rätt sval innuti. Mysstund på balkongen i stearinljusets sken när klockan närmar sig elva, bara vinet som saknades. Ja ni hörde rätt, sommaren första dag var här idag. Och även om den kanske imorgon inte är mer än några förkolnade tändstickor och en alena glasspinne i borgengräset. Så kommer vi alla minnas den, och trots att min kropp inte mår som den borde och att saker och ting gör ont. Så fanns ju dagen här, precis som människorna man satt under en filt med en sen borgenafton.
Vet inte vad de kallar det, men det är något i stil med " de små ljuspunkterna i vardagen " Tror jag har börjat inse vad det innebär.
Snart drar studenterna och börjar nya liv. Kanske detsamma kan hända på den här sidan!? Om någon fortfarande kommer ihåg vägen hit vill säga...
Adjö och godnatt från ett ännu soligt, världens bästa i sitt slag, borgen.
Vet inte vad de kallar det, men det är något i stil med " de små ljuspunkterna i vardagen " Tror jag har börjat inse vad det innebär.
Snart drar studenterna och börjar nya liv. Kanske detsamma kan hända på den här sidan!? Om någon fortfarande kommer ihåg vägen hit vill säga...
Adjö och godnatt från ett ännu soligt, världens bästa i sitt slag, borgen.
Vardagens stora glädjeämnen.
TJhooooooo!! Tänkte inte bli särskilt långrandig. Ville bara påpeka en del saker,
Jag är 18, det är ändå lite mer vuxet än 17, om man tittar på siffran vill säga
Jag har körkort. Det får man bara en gång i livet! förhoppningsvis...
Det där med att något är som att lära sig cykla, det stämmer. Efter en evigehetslång promenadperiod. (FAN ta dig som gav dig på min cykel) Så satte jag mig efter många om och men på en cykel igen.
Våren var i luften idag, underbart, om så bara för en dag. Grönbetekänsla när man lätt på foten flöt fram över skaren på dagens träning.
Vissa dagar är bara bättre än andra, vissa är bara bättre än andra!
Nu ska jag gå och fira denna lilla lycka med lite glass! Eller kanske ganska mycket glass.
Lev livet!
Jag är 18, det är ändå lite mer vuxet än 17, om man tittar på siffran vill säga
Jag har körkort. Det får man bara en gång i livet! förhoppningsvis...
Det där med att något är som att lära sig cykla, det stämmer. Efter en evigehetslång promenadperiod. (FAN ta dig som gav dig på min cykel) Så satte jag mig efter många om och men på en cykel igen.
Våren var i luften idag, underbart, om så bara för en dag. Grönbetekänsla när man lätt på foten flöt fram över skaren på dagens träning.
Vissa dagar är bara bättre än andra, vissa är bara bättre än andra!
Nu ska jag gå och fira denna lilla lycka med lite glass! Eller kanske ganska mycket glass.
Lev livet!
Lika levande som vintern.
Bloggen är inte död, den bara överlevde en liten nära döden upplevelse. Sånt händer. Dagarna, veckorna, ja livet bara rusar förbi, lagom klychigt. Men ibland undrar man när man slutade hänga med? Vad har hänt och vad händer? Låt oss bara djupdyka ner i mina tankar och funderingar, utan struktur. Det är då det bli som bäst.
Vintern 2010, året då snön kom. Och kom, och kom... Nog för att låta gammal och nostalgisk, men jag har aldrig upplevt så mycket snö här hemma under alla mina levnadsår. Vilket snart uppkommer till 18 stycken! Det är inte lite det mina vänner. Inser du vad man hinner på 18 år?... Jaa man kanske skulle kunna få färdigskrivet det där satans skolarbetet åtminstione, det är i alla fall något... Snön har överbemannat staketet runt grönsakslandet, jordkällaren har blivit en igloo och man kan åka skidor på havet. Aldrig har väl skärgården varit så vacker som vyn från en ö i skärgården, med skidor på fötter och snön som omringar dig. Men visst, alla vackra lovord om denna vinter men vi har alla fått uppleva baksidan av den. Och jag bara undrar, när, när! blir det vår!?
När? får vi se den första vitsippan tränga upp ur marken, fajtandes mot frosten. När? får vi ge oss ut på en backdistans och skymta en björkknopp utan att drunkna i snö. När? Får vi uppleva den första fotbollsmatchen på borgengården, sittandes, värmandes våra små bleka ansikten i solen. När? Får vi cykla upp för volvobacken, svettandes, med vårsolen i ryggen och förbanna oss själva för att vi tog jackan på oss i morse. Och jag höll nästan på att glömma, När? Får vi ge oss ut på det första träningspasset med understället vilandes i byrålådan. Okej, just det kanske dröjer ett bra tag, men jag undrar när? När jag idag på mitt träningspass snubblandes krängde mig över en snövall hög som mig själv för att välja, den där vägen som jag brukar springa på, men som visst inte plogades vintertid. För att något senare inse att jag stod med snö till knäna och eventuellt borde välja en annan väg. Jaa, då kändes de där vårtecknerna nog så behövliga, men så förbaskat långt borta!
Vi stödjer regnet i Prag! Låt oss beträda den underbara barmarken i Tjeckien. Men dessförinnan, mycket som ska göras. Närmast en resa till Mora och en Tjejvasa som ligger och lurar. Uppladdningen har börjat! Vi ses i spåren, för framtids segrar...
Nu vet jag, vad saknad är. Mitt hjärta <3
Tack för oss!
- En lussekatt kan som bäst liknas med en tempurmadrass.
/ F.E
Och med dessa ord lämnar vi arktisk för att bege oss mot sydligare breddgrader. Där man visst har snöat in och termometern står på allt annat än plus. Kommer bli bra!
/ F.E
Och med dessa ord lämnar vi arktisk för att bege oss mot sydligare breddgrader. Där man visst har snöat in och termometern står på allt annat än plus. Kommer bli bra!
Kyla och pulkarace.
heeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeejzaannnnnnnnnn allihåppa
Befinner mig i ett litet, godkänt skidparadis, adress Bjursås, Falun. Hårdträning med klubben är det som gäller, minst två pass om dagen! Oftast två helt enkelt. Eftersom vi bor sju allmänt onormala ungdomar i en stuga råder här kaos om, toaletten, torkskåpet, matlagningen, diskningen och hade det inte varit för att resten duschar på annat håll hade det antagligen gällt varmvattnet med! Pga vissa personers aktiviteteter i duschen, fråga mig inte vad han gör, men tid tar det! Vi blandar spel, snöäventyr, skidor, vindrickande och dåliga skämt, underbart läge :)
Detta innebär alltså att jag och kachiin fetingutklassar alla i spelet vi alla älskar, alias! Att vi röjt byn genom att gå på jakt efter en pulka, efter att alla dissat min lite smått olaglighet att sno en utmärkt skylt, hamnade vi till slut i sopcontainern för att få fatt på det ultimata ölflaket! Tack alla nyårsfyllon. Plastpåsen vs. Ölflaket var det som gällde nerför liftbacken, åh hej vad det gick! Mörbultad och adrenalin upp över öronen värmde det sedan gott med lite fint äppelvin. Hör väl också till historien att äventyret hade varit perfekt om det hade varit några snödoppningar mindre och man hade användt någon annan än mig som mänsklig pulka. Screew you guys!
Skidåkningen är underbar! Fram tills idag då temperaturen var lite väl låg, stelnade ansikten och förfrusna händer är sådär och efter 14km var man fastfrusen. Synd. Nu skulle man haft som en enorm hårfön och tinat upp hela dalarna lite, vore perfekt!
Måste nu kika vidare på disneychannel, är såååå spännande!!! hehe
puss allihåppa!
vill också passa på att utfärda ettbloggistips, och nej det är inte kissie, vet ändå att ni redan läser den.
kachin.blogg.se
Befinner mig i ett litet, godkänt skidparadis, adress Bjursås, Falun. Hårdträning med klubben är det som gäller, minst två pass om dagen! Oftast två helt enkelt. Eftersom vi bor sju allmänt onormala ungdomar i en stuga råder här kaos om, toaletten, torkskåpet, matlagningen, diskningen och hade det inte varit för att resten duschar på annat håll hade det antagligen gällt varmvattnet med! Pga vissa personers aktiviteteter i duschen, fråga mig inte vad han gör, men tid tar det! Vi blandar spel, snöäventyr, skidor, vindrickande och dåliga skämt, underbart läge :)
Detta innebär alltså att jag och kachiin fetingutklassar alla i spelet vi alla älskar, alias! Att vi röjt byn genom att gå på jakt efter en pulka, efter att alla dissat min lite smått olaglighet att sno en utmärkt skylt, hamnade vi till slut i sopcontainern för att få fatt på det ultimata ölflaket! Tack alla nyårsfyllon. Plastpåsen vs. Ölflaket var det som gällde nerför liftbacken, åh hej vad det gick! Mörbultad och adrenalin upp över öronen värmde det sedan gott med lite fint äppelvin. Hör väl också till historien att äventyret hade varit perfekt om det hade varit några snödoppningar mindre och man hade användt någon annan än mig som mänsklig pulka. Screew you guys!
Skidåkningen är underbar! Fram tills idag då temperaturen var lite väl låg, stelnade ansikten och förfrusna händer är sådär och efter 14km var man fastfrusen. Synd. Nu skulle man haft som en enorm hårfön och tinat upp hela dalarna lite, vore perfekt!
Måste nu kika vidare på disneychannel, är såååå spännande!!! hehe
puss allihåppa!
vill också passa på att utfärda ettbloggistips, och nej det är inte kissie, vet ändå att ni redan läser den.
kachin.blogg.se
Jul med känsla.
Säsongens första skidtur är avklarad! Vilken underbar blåbärskänsla, vilken underbar frihetskänsla, what a feeling! Men visst fasen är man lite knäpp när man kör tvåsiffrigt antal varv runt en enkm-slinga... eller är det de som kallas kärlek till idrotten? Kärlek känner man dock inte i sina ljumskar samt tillhörande andra skidmuskler, lite lagom stelt idag, ett halkigt distanspass senare känns det oväntat inte alls bättre, menmen.
Jul blir det i vilket fall, imorgon tror jag närmare bestämt, eller nej. Idag tom. Julen, visst kunde man babbla ett helt inlägg om det, är den mysig, fin, underbar,(t) överdriven, stressig eller borde man helt enkelt lägga ner skiten? Skit samma, för oavsett tror jag på julkänslan, och att den finns någonstans, hos var och en av oss. Men inte är det många som lyckas väcka den! Jag tvivlar nämligen starkt på att stress stress och ännu mera stress och förtvivlan, blandat med rännande i julhandeln dagen före julafton ger någon vidare känsla. Men idag när jag efter mitt lussekattsbak (jag vet att lucia inte kommer igen förräns om snart ett år...) gav mig ut på ett ensamt härligt distanspass ner mot havet, när jag gjorde spår i snön längs med strandkanten, och kikade ut över snöbeklädda kobbar och skär, såg fyren skymta till borta i en mörknande horisont och hörde måsarna skrika god jul, då fick i alla fall jag en känsla, om det var en jul känsla? Inte vet jag, men vad jag vet är att dom kan behålla sin jävla julshopping bland tusen andra om det nu ger någon känsla. Jag har min strandpromenad.
God Jul Västkusten! Och alla ni andra som tror ni hittat känslan :)
Jul blir det i vilket fall, imorgon tror jag närmare bestämt, eller nej. Idag tom. Julen, visst kunde man babbla ett helt inlägg om det, är den mysig, fin, underbar,(t) överdriven, stressig eller borde man helt enkelt lägga ner skiten? Skit samma, för oavsett tror jag på julkänslan, och att den finns någonstans, hos var och en av oss. Men inte är det många som lyckas väcka den! Jag tvivlar nämligen starkt på att stress stress och ännu mera stress och förtvivlan, blandat med rännande i julhandeln dagen före julafton ger någon vidare känsla. Men idag när jag efter mitt lussekattsbak (jag vet att lucia inte kommer igen förräns om snart ett år...) gav mig ut på ett ensamt härligt distanspass ner mot havet, när jag gjorde spår i snön längs med strandkanten, och kikade ut över snöbeklädda kobbar och skär, såg fyren skymta till borta i en mörknande horisont och hörde måsarna skrika god jul, då fick i alla fall jag en känsla, om det var en jul känsla? Inte vet jag, men vad jag vet är att dom kan behålla sin jävla julshopping bland tusen andra om det nu ger någon känsla. Jag har min strandpromenad.
God Jul Västkusten! Och alla ni andra som tror ni hittat känslan :)
En sista vecka.
Oj vad den sista veckan sprang iväg, från att vara ett grönt mysigt borgen som började anta en julig skepnad. Stod man plöstligt där med skurtrasan i högsta hugg, med snön fallande utanför fönstret, snart beredd att ge sig av från borgen ännu en termin rikare (fattigare?) Och visst kunde jag försöka mig på en summering, men det gjorde ju redan herr ordförande så utmärkt under julbordet, så varför försöka utmana? Istället en summering av sista veckan, och se det som en metafor för terminen. Veckan tog fart med en vacker småsnöig distans, Tour de Olofström stod på schemat. Lite mysigt prat, kikande i adventprydda fönster och högläsning ur kalle anka, gav inte bara julstämning. Utan också en tanke om hur värdefulla dessa långa distanspass är. Väl hemma spred sig julens alla dofter över borgens mest betydelsefulla våningar. Julbord vankades, och inget dåligt sådant heller! Allt var tipptopp och det utmynnade i en riktigt trevlig afton, minnesvärt som alltid. I alla fall en minnesvärd tomte, vem kommer nu inte tro på tomten? Eller var han riktig? kanske var det bara en praktikant...
Tisdagen gav den riktiga julkänslan genom att änglarna spred vit konfetti över hela blekinge, och det var i ett vinterlandskap vi med girlpower kämpade oss igenom årets sista fem minuter grusplansintervaller. Men inte ska vi tala om vinterlandskap förräns det på onsdagen skulle bli halvtid i backiskuppen. Startskottet lämnade spår i det tunna snölagret, medans spurten pulsades igenom desto mer. Men visst var det en näst intill underbar känsla att klättra upp och ner i skogens vinterskrud. Jag får väl lägga till näst intill, det kan hända att den dränktes lite i mjölksyra och allmänt backhat:) På veckans sista pass verkade snön dock ha avskräckt majoriteten, anar en rädsla av snömonster? Så på den snöbeklädda, halkiga halenslingan var det tjejmaffian som dominerade. En stor eloge till Huugo, Mr.Tjernlund och Dansken som räddade sitt eget kön från total förödmjukelse.
Eftersom männen bestämt sig för att spendera sin sista kväll på borgen nere i bunkern bland förlängningssladdar, läsk, chips, svett och en satans massa datorer. Var vi tjejer tvugna att kontra, bredfet, TT:s och jag ordnade genast camping i korridoren där vi höll oss till godis, täcken, kuddar och en enda förlängningsladd. Groupisarna samlades och ett filmarathon senare väntade några få störda timmars sömn, innan vi fann campingen avklarad och fredagsmorgonen hade gjort sitt antågande. Det väntades skolavslutning, julklappsbyte, julstädning och ett stundande avsked.
Nu är man hemma på västkusten och jul ska traditionsenligt firas. Tänk på denna fina träningsvecka och kämpa på i snön nu mina goda vänner! Passa på att ta fram skidorna och ta en tur i spåret, och skulle ni sakna snö? Ingen fara, gör som håkan :)
Vi ses till nyår alla kära ol-teamare, och tills dess, från endast mig, till er alla, en riktigt GOD JUL!
pusspuss
Tisdagen gav den riktiga julkänslan genom att änglarna spred vit konfetti över hela blekinge, och det var i ett vinterlandskap vi med girlpower kämpade oss igenom årets sista fem minuter grusplansintervaller. Men inte ska vi tala om vinterlandskap förräns det på onsdagen skulle bli halvtid i backiskuppen. Startskottet lämnade spår i det tunna snölagret, medans spurten pulsades igenom desto mer. Men visst var det en näst intill underbar känsla att klättra upp och ner i skogens vinterskrud. Jag får väl lägga till näst intill, det kan hända att den dränktes lite i mjölksyra och allmänt backhat:) På veckans sista pass verkade snön dock ha avskräckt majoriteten, anar en rädsla av snömonster? Så på den snöbeklädda, halkiga halenslingan var det tjejmaffian som dominerade. En stor eloge till Huugo, Mr.Tjernlund och Dansken som räddade sitt eget kön från total förödmjukelse.
Eftersom männen bestämt sig för att spendera sin sista kväll på borgen nere i bunkern bland förlängningssladdar, läsk, chips, svett och en satans massa datorer. Var vi tjejer tvugna att kontra, bredfet, TT:s och jag ordnade genast camping i korridoren där vi höll oss till godis, täcken, kuddar och en enda förlängningsladd. Groupisarna samlades och ett filmarathon senare väntade några få störda timmars sömn, innan vi fann campingen avklarad och fredagsmorgonen hade gjort sitt antågande. Det väntades skolavslutning, julklappsbyte, julstädning och ett stundande avsked.
Nu är man hemma på västkusten och jul ska traditionsenligt firas. Tänk på denna fina träningsvecka och kämpa på i snön nu mina goda vänner! Passa på att ta fram skidorna och ta en tur i spåret, och skulle ni sakna snö? Ingen fara, gör som håkan :)
Vi ses till nyår alla kära ol-teamare, och tills dess, från endast mig, till er alla, en riktigt GOD JUL!
pusspuss
Julbestyr av högsta klass.
Natten går tunga fjät... Ja lucia må inte vara förräns södagens tredje advent, men här gör vi som vi vill. Gårdagens kväll spenderades nere i bunkern, julmusik och babblande tjejer "organiserades" upp att sätta en smaskig lussekattsdeg på jäsning medan resten grävde på djupet i våra medvetanden om den riktiga sanning som representerar var och en av borgens manliga invånare, på svenska, vad skulle deras pepparkaka föreställa! Pepparkaksdeg i magen, mjöl på alla olämpliga ställen, och både mer och mindre vackra pepparkakor gjorde kvällen till en väldigt mysig stund. Kanske lite mer mysig än vad dagens morgon gjorde, morgonstund har guld i mun, är det något som har fattat innebörden av det? När klockan ringde någon gång innan fem började man fundera på vad man sysslade med. Och ett tvåsiffrigt antal luciatåg senare när man halv ramlade, halvt klättrande "tog sig in" i den tolvfte mannens lägenhet började man ju faktikst fundera på om dessa pojkar verkligen är värda detta besvär. (Då ska ni veta att lucianattlinne intee är det smidigaste plagg att ta sig igenom en blockerad hall i!) Men, för er som inte fattat vad det handlar om är sedvanlig tradition att borgens flickor "vackert" lussar för resten med pepparkaka och lussekuk varje år, och trots sura morgonminer, täcken över huvudet och otacksamma aktioner så är de väl trots allt värda besväret:)
I skolan blev det sedan dax att njuta en liten stund av ett lite mer högklassigt luciatåg, det var så att man nästan blev lite varm om hjärtat, fint var det i alla fall, det följdes av en lagom oorganiserad SA2 idrottslektion, som det brukar. Men man ska ge allt! Även om det innebär att fem pers slänga sig i en hög om bollen. Ingen vann, men det viktigaste är ju att ha roligt, och visst hade vi det.
Måste bara passa på att tillägga hur fin vår kära borg är just nu, julstämningen ligger tät som en dimma, och längs med husväggen sträcker sig en, vad som kan vara den längsta någonsin, borgens årliga julgran, det är mer än stiligt! Julbordet ligger framför oss och nu väntar en välbehövlig helg, hur mycket vila det blir återstår väl att se, men ikväll ska det i alla fall inte göras något annat än att krypa upp i soffan med lite popcorn, underbara människor och en idolfinal.
Glad Lucia på er!
I skolan blev det sedan dax att njuta en liten stund av ett lite mer högklassigt luciatåg, det var så att man nästan blev lite varm om hjärtat, fint var det i alla fall, det följdes av en lagom oorganiserad SA2 idrottslektion, som det brukar. Men man ska ge allt! Även om det innebär att fem pers slänga sig i en hög om bollen. Ingen vann, men det viktigaste är ju att ha roligt, och visst hade vi det.
Måste bara passa på att tillägga hur fin vår kära borg är just nu, julstämningen ligger tät som en dimma, och längs med husväggen sträcker sig en, vad som kan vara den längsta någonsin, borgens årliga julgran, det är mer än stiligt! Julbordet ligger framför oss och nu väntar en välbehövlig helg, hur mycket vila det blir återstår väl att se, men ikväll ska det i alla fall inte göras något annat än att krypa upp i soffan med lite popcorn, underbara människor och en idolfinal.
Glad Lucia på er!
Blandade känslor.
Underbart! Jaa vad ska man annars använda för ord, tillbaks på banan! Med en bottenkörd kondition, men med lika pigga ben! Inte för att det gör det värt att vara sjuk, men ändå, att få känna känslan efter det första passet, att samlas med hela gänget, dra igång ett hej dundrarnde K U K och ge sig av. Att utan mening men ändå så målinriktiat springa fram och tillbaka på en glittrande grusplan, och i ljuget av strålkastarna höra de uppmuntrande ropen. Det är känsla på hög nivå det. Nu väntar ett par sista veckor innan jul, och mycket ska hinnas med, lucia ska hälsa på och julbord ska anordnas, en liten vänlig tanke till er små tjejer som ska skala potatis tills ni flår, haha nu är man inte minst längre!
Helgens beryktade KF slog allt med hästlängder och mynnade ut i en fantastisk kväll! Mer av dess innehåll hör inte hemma här, då får man ta plats i borgenmatlagen för att snappa upp skvallret;)
Det nästan kliar i fingrarna och skulle vilja skriva en massa mer, men för att avsluta med något lite mindre underbart, två prov ligger och kastar en hemsk skugga över mig, och för att ta sig ut i solen går nu några sista vakna timmar åt till att proppa huvudet full med meningslös fakta.
Övrig meningslös fakta är annars att min pappa borde vara glad där hemma, hans irritation över plastburkar i massor där hemma, borde minska i takt med att mitt skåp här börjar fyllas... På något sätt har alla börjat hamna här? Haha...
HEJDÅ!
Helgens beryktade KF slog allt med hästlängder och mynnade ut i en fantastisk kväll! Mer av dess innehåll hör inte hemma här, då får man ta plats i borgenmatlagen för att snappa upp skvallret;)
Det nästan kliar i fingrarna och skulle vilja skriva en massa mer, men för att avsluta med något lite mindre underbart, två prov ligger och kastar en hemsk skugga över mig, och för att ta sig ut i solen går nu några sista vakna timmar åt till att proppa huvudet full med meningslös fakta.
Övrig meningslös fakta är annars att min pappa borde vara glad där hemma, hans irritation över plastburkar i massor där hemma, borde minska i takt med att mitt skåp här börjar fyllas... På något sätt har alla börjat hamna här? Haha...
HEJDÅ!
Han är min man.
Då kommer känslan tilllbaks...
Flickor taggade inför vad som skulle komma att bli en oförglömlig kväll
Han är tom för stor för min blogg den mannen
En reflektion över dagens mycket värdefulla föreläsning, riktigt bra var den faktiskt.
I mitt nästa liv ska jag bli en gås! Fint, mycket fint djur!
nattinatti
Flickor taggade inför vad som skulle komma att bli en oförglömlig kvällHan är tom för stor för min blogg den mannen
En reflektion över dagens mycket värdefulla föreläsning, riktigt bra var den faktiskt.
I mitt nästa liv ska jag bli en gås! Fint, mycket fint djur!
nattinatti
