terpentinkristin

Besök till vilboken. Upptäckten, reflektionen, paniken. Höstlöven trillar av! Alla vackra färger, alla underbara skogar, alla skiftande löv i höstolen. Det är ju på träden de ska sitta! Blev de inte alldeles nyss oranga? Och nu lämnar de sina grenar och lämnar nakna, kalla fula grenar efter sig som bara skriker ut mörker. En sidreflektion kanske är hur fort tiden springer förbi, hur snabbt det blir vinter och att jag snart står där med mössan i handen och sticker härifrån. Hjälp, inte tid för de tankarna riktigt än, är ju trots allt bara lite löv... Dock får jag ju erskänna att man blev lite sugen på att slänga sig i lövhögarna, eller ännu bättre, brotta ner någon i de lite fuktiga bladen med jordlukt. Men, som sagt, ensam fredag.

Vann för övrigt på, i? det där fantastiska ica-lotteriet! Oh my good, nu blir det Caribeen nästa! Eller till att smaska på lite hallonkakor nästa vecka... Men jag är inte bitter, icke.

Nu ska jag laga goda pannkakor till mig själv, och till alla er (förmodligen ett fåtal) ta åt er av mannen med orden.

det finns inga mål
men det finns sätt att ta sig dit
vill inte komma någonstans,
vill bara ta mig lite längre än hit.

- winnerbäck

Over and out.