terpentinkristin

Livet är som en bergochdalbana, upp och ner. Man inbillar sig att det ska kännas bättre om man blundar. Kanske det gör också, för en stund. Och hur gärna man en vill hoppa av så går det inte. Veckan har varit fullspäckad och lite småstressigt, ibland går saker bara inte sin väg. Träningen den här veckan har i alla fall känts bra och det är skönt att ha en lite undanflykt. Lite som droger är det, man får en kick av det! Dessutom, vad är mer underbart än att korsa mossen, runda höjden, tränga sig igenom det där buskaget få syn på den där stenen. Vika runt den och veta, att här sitter den! Och den gör det. Det är då man förstår varför man håller på med det här. Dagens sovmorgon, och fina lyckade teknikpass avslutandes med en riktigt fin, äcklig, geggig, stinkande.... mossrugbymatch var precis vad jag behövde!

Kvällen fortsatte sedan med mycket trevlig tjejkväll, kinamat och snygglistor i sedvanlig ordning. Golvet på trean är numera obrukbart, också det som det ska vara... Dessutom drog vi tjejer till med ett överasskande nakenrace! Inte illa flickor! En fin dubbelseger till mig och maja som därmed lever i evig berömmelse...hrm.
Som vanligt var det också pojkarna tur att ut och springa med kukarna i det fria, och vad behövs sägas mer än att kungen behåller tronen.

Nu dags för sängen om min trafiklektion i morgon eftermiddag ska ägnas åt annat än till att sova!
pusspuss