terpentinkristin

Oj, väldigt väldigt försenat inlägg dethär, men klychigt nog finns det ju något som heter bättre sent än aldrig. Ligger ju inte ett skit sanning i det, men som räddningsreplik, funkar det mer än bra. Efter en vecka fylld av riktigt tung backdistans, vem fan kom på ordet teknikslinga? Följd av en annan typ av ba(c)kning, höhö. Jag kan ju knappt förklara vad vi gjorde den kvällen, eftersom jag åter igen stöter på sveriges topp fem i-landsproblem. Ni vet alla vad jag menar, frågan, vad ska vi kalla den? Att råka vara rasistisk eller väcka uppsåt är betydligt lättare än att te.x hitta sitt bortappade nyckelkort. För det ÄR svårt. Så för att inte lyckas säga fel kallar vi dem bollarna av choklad(?) det är ju inte ens choklad i dem...jävligt stor skillnad på kakao och choklad! Men jaja, nere på tvåan ryktades det om att det pågick storbak innanför en blå liten stängd dörr. Eftersom detta i högsta grad bröt mot principen någons är allas! utbröt missnöje, varpå man på den högsta våningen, drar igång ett gensvar. Lite ingredienser snor man ihop och de som gör grovarbetet kommer såklart inte få äran. Men vad gör det när oppositionsteamet vinner den ärofyllda kampen i smakprovningen, en hemlig ingrediens kan ha varit esset som tog hem det.

Så blev det då äntligen lördag, lördagen som lyst upp den annars mörka höstkalendern, Kristianstad var redo att ta emot artisternas artist. Och tjockäng och jag satt helt plötsligt vid ett kravallstaket i ett svinkallt kristianstad och väntar på att få komma från kylan, in i värmen. Men värmen ligger ändå tät runt våra hjärtan och förväntningarna växer sig starkare. En massa väntan och ett dåligt förband senare(till deras försvar så jaa, vad är utgångsläget?) är det dags, och känslan av att han plöstligt bara står där, livs levande på scen, ger en ett beteende som kommer att påminna om fjortisarna i idol, men såklart, så väldigt mycket bättre. Det är ingen idé att försöka beskriva en konsert, jag är inte lika bra som han på att sätta ord på känslor, och att inte ge kvällen upprättelse genom att misslyckas med en beskrivelse, vore som att stampa den nya ol-teams tröjan i lera. Vissa saker kräver bara lite mera. Men att en man lyckas trollbinda en så från första till sista sekund, det är ofattbart, det är underbart, magnifikt...varsågod att fyll på med lämpligt adjektiv.
Tack för att du ger av dig själv, tack för kvällen, tack för kärleken.

Jag kan inte återvända
En brottsplats måste vila
Flyktbilen är dumpad
Stålarna är rena
Nu bygger vi ett nytt hem
Startar upp och börjar om
Söndermarken jagar mig
men jag är inte där

Du frågar "Älskade dom dig ikväll?"
Jag svarar "Dom älskar mej bara nu,
Den enda som verkligen älskar mej är du"
Du frågar "Tog du dom med storm ikväll?"
Jag kommer faktiskt inte ihåg
Men mina fingrar säger att det var ett segertåg