terpentinkristin

öljhgfdfvgbhjkhbgfdf

Idag är det TORSDAG! (söndag kanske) och jag är tillbaka på borgen, allt är som vanligt, man har redan hunnit blanda ihop dag och natt, ens rum svämmar över av majas saker, anna glömmer stänga av plattorna, och man behöver redan diska... jag skulle kunna fortsätta, men aa, ni fattar vinken . Imorse (läs kankse förmiddags) var det dags att stiga upp och stoppa i sig lite frukost, bara för att en stund senare öppna sin dörr och hitta två träningsklädda fjantar som ska dra ut en i den kalla, fortfarande, morgonen. Vad har man för val än att dra på sig kläderna sjunka ner på golvet i korridoren för att bödosamt knyta sina skor. Kan ju fortfarande inte låta bli att undra vad det skulle vara för mening med att ut och springa, men tydligen så var ju någon tvungen att göra detta pga sin mamma, nämner inga namn, hon vill hellst vara anonym. Och god vän som man är , hänger man ju på. Vi var ju trots allt hyfsat laddade inför säsongens första men inte sista distanspass! WIIHiOOO! Rundans bråk och gap övergick snart till att sjunga för full hals, duu ska fåå en rambokniiv och köra i ditt underliiiiv...  minut efter minut mer flåsande sång gav oss insikten i om att, jo, det gick nog lite för fort, sänk tempot! Några gångpauser, skvallerämnen, och fina associationer senare "spurtade" vi inte mot borgen med ännu ett fint träningspass i bagaget.
Och jaa.. vad vill jag nu komma med det här.. Jo, ett mycket kärt återseende med alla fina små fjantar. INGEN, har ett sådant fint sätt att visa sin kärlek till varandra som vi *host*
Nä, nu räcker det nog här, börjar bli lite svårt att ha fokus på skrivandet med fiolgnissel, tjatiga människor och disskusioner i bakgrunden, jag ger upp,

Önskar alla en trevlig kväll och ett gott s
kratt, (som hjälp på traven på den punkten se nästa rad :))