terpentinkristin

Kärlek. Ett sådant varmt och kärleksfullt ord. Så fint och så vackert. Och det är precis så vi alltid associerar kärleken, fin, underbar och fantastisk. Åååh, jag är kär i kärleken, skitsnack. Vad menar du med det? Jo, man är kär i kärleken, den lyckliga kärleken. Men vad hände med den kärlek som om vi ska kalla den någonting, kallar den olyckliga kärleken. Vad hände med alla de som är sådär underbart kära, som bär på de där enormt starka känslorna, men som inte är besvarade. Vad hände med alla de som bara ville ha en person, men som de inte kunde få. DEN kärleken är du inte så kär i va, eller?
   Det gör mig ont för de människor som inte kan få det dem mest av allt vill ha, även om de råkar vara de det mest av allt förtjänar. Det finns så många här i världen som inte ens har lärt sig, vad kärlek är. Och ändå svimmar deras beundrarkrets över. Men de som verkligen bara vill ha en, kan inte få det? Är det konstigt att så många varför svämmar över i mitt huvud. Varför ska vissa människor behöva må så dåligt, och behöva kämpa så mycket.
   Kanske är de där min tanke på "gud" väcks. Ja, han kan gott få ett äckligt situationstecken. För vad vill han? Allt ska ha en mening, men var har dessa människor gjort fel? Varit alldeles för underbara? Och ni kan köra med ert snack om att människorna förstört jorden och syndat, och nu straffar gud dem. Amerikanarna släpper ut ton med koldioxid och du ger smärtan åt någon oskyldig pojke eller flicka bara på jakt efter lycka, Jo, det låter ju väldigt logiskt. Nej, skitsnack är vad det är, bullshit. Och även om nu "gud" skulle ha några väldigt geniala baktankar med sina handlingar, så är det ju väldigt klyftigt av han att han låter dem vara så uppenbara för oss, så vi verkligen kan förstå vad vi gjort fel! Smart kille!
Nej, om du nu finns så skickar jag dig mina mest besviknaste tankar.
   Jag är förmodligen en tjej som alltför ofta vill allt för mycket, och jag kan inte göra något åt detta, och jag kan inte lindra nåns smärta i bröstet, hur mycket jag än skulle vilja. Och jag kan inte ge någon skulden, för det finns ingen att kalla syndabock. Det enda jag kan göra, är kanske att skänka alla dessa...en kärleksfull, varm, tanke.

Och om jag fick en enda önskning just nu, så skulle jag ge den till en enda person.